vi är inte sånna som i slutet får varandra

Ledighet från skolan. Jag älskar det så mycket att det nästan är sorgligt men samtidgt tycker jag inte om det. Det blir ofta att jag inte gör någonting särskillt och sedan ångrar jag det bara. Jag kanske umgås med folk en kväll av fem. Det är inte det att jag inte tycker om att vara ensammen, jag älskar det. Men sista dagen innan skolan ska börja känns det bara så... jag vet inte ens hur jag ska förklara det. Det känns bara som att alla dagar var bortkastad tid. Som att jag kunde gjort något bättre med dem.
trots att det är så här så skiter jag i det och ser klart det sista jag har att se av bones och äter nötter. Jag orkar inte bry mig. serier är det bästa med livet och så är det bara. Ni hittar mig där jag oftast befinner mig. Ner krupen i min säng med min dator under hakan.
Kommentarer